När man inte har något att skriva så lyssnar man på musik.
My Chemical Romance släpper ju sin nya skiva på måndag.
Men de släppe, i stort sett, alla låtar på Youtube i tisdags.
Här är min favoritlåt, Planetary (GO!).
Den är h e l t u n d e r b a r !
Trummorna, tempot, gitarrerna, allt!
Jag vill dansa.
OBS. Ha på hög volym! ;) Och BTW, texten i videon stämmer inte ibland.
Och den slutar helt plötsligt? Weird.
IGNORANCE and IMBECILITY.
För ett tag sen skrev jag ett inlägg på min bilddagbok
om att My Chemical Romance fick skulden över att en 13årig flicka
tagit livet av sig.
Alldeles nyss hittade jag faktiskt artikeln på internett.
Och här är det som stör mig mest:
- Rubriken är: "Popular schoolgirl dies in "emo suicide cult" "
Haha, asså? Så de kallar emo och självmord en kultur. Vad upplyst av dem.
Och de får det att låta som en sjukdom?
Popular school girl dies in "cancer". Same thing? - De skriver att hon "hanged herself from a bunk bed in her bedroom
with a tie believing her death would impress fellow followers of the
“emo” movement". Översatt till sveska säger de att hon hängde sig själv
för att imponera på hennes vänner "som också följde emokulturen."
Jo tjena. Det gjorde hon säkert.
En 13årig flicka får inte tillräckligt med mod för att ta sitt liv. Och absolut inte
om hon bara gör det för att imponera. - "She had secretly chatted to "emo" followers online all over the world, talking
about death and the glamorization of hanging and
speaking about "the black parade" - a place where "emos"
believe they go to after they die."
Den här delen får mig att skratta. Alltså, verkligen skratta,
högt, länge och mycket. Vadå the black parade?
The Black Parade är My Chemical Romances tredje skiva.
En skiva som bygger på mod och livsvilja.
Och ja, the black parade är i musikvideon till
Welcome To The Black Parade en lång parad som
välkomnar de döda till dödsriket. Som tar hand om dem
och som förklarar vad som händer.
Det är en sådan där metafor som jag skrev om i mitt förra inlägg.
En metafor.
Som jag tolkar som att man är aldrig ensam, trots att man är "död"
Sen kan man tolka det hur man vill.
Men det är för fan i helvete inte "emo" himmelen. Lol. - "She had even scratched her wrists in a form of self-harm often seen as
a form of initiation into the popular fashion and lifestyle fad followed by young
people who dress in black."
Lol. Översatt till svenska betyder detta ungefär att hon cuttade sig
själv som en invignings ceremoni till emokulturen. Och att den är vanlig.
Lol. Jag dör. Jag klädde mig "emo" i tre år. Jag har fan aldrig hört talas om det.
Tror inte så många andra har gjort det heller. Shit, varför kan de
bara inte acceptera att hon mådde dåligt? - De kallar också emo för en klan. De kallar det en klan. Som man ansluter sig till. Genom att cutta sig i armen. Där de tror att de kommer till The Black Parade när de tar sina liv. Ååååkej.
- Ja, och sen ska de förklara var emo är. Vad de kommer ifrån.
De vill skylla bort lite mer. Sopa under mattan liksom.
De säger att emokulturen startade i USA. Ett av de första och största bandet är My Chemical Romance.
Jo tjena. My Chemical Romance är ett rock band. Och de startade 2001. Så innan dess fanns inte emomusik.? Det var ju för fan då den fanns. Emo musik idag är svarta jeans och ett nitbälte.
Så, nu har jag fått ur mig det jag ville säga. Så.. nu ska jag käka bulle och spela Rock Band! :D
Så mycket bevis jag kan få fram.
This is a band that will save your life - Frank Iero (My Chemical Romance)
Exakt de orden sade Frank under en intervju.
My Chemical Romance har alltid varit ett band som vill rädda liv.
Men de kan inte göra allt.
Den enda som kan rädda sitt liv är en själv.
Men My Chemical Romance kan vara en stor hjälp på vägen.
My Chemical Romance är en stor hjälp på vägen.
Deras musik har ett sätt uppmuntra på, som inte liknar något annat jag hört.
Deras musik ger mod till att vilja leva.
Inte bara att vara vid liv, men att vilja leva sitt liv.
Att våga vara sig själv, och att vara stolt över den man är.
MCR inspirerar mig på så många olika sätt.
De inspirerar mig att fortsätta att kämpa, trots att det ibland
känns som att man inte har något att kämpa för.
Under en intervju fick Gerard (vocals) frågan vad deras budskap var.
"The message... We have always been pretty admit och vocal about our message.
Just to know that it's okay to be messed up, 'cause there are five other dudes that
are just as messed up as you are, and we've overcommed that, in order to do what we do."
Den MCR låt som antagligen gjort mest påverkan på mig
är nog It's Not A Fashion Statement, It's A Deathwish.
Detta är den låt som har fått mig att se annorlunda på saker
som förstört mig.
Den har fått mig att inse saker om livet som jag inte ens tänkt
på innan.
Och den har fått mig att känna mig förstådd. Lame, I know. Men sant.
En stor grej med MCR är att de är så vanliga människor.
De är så ärliga i sina texter.
Det speciellaste med texterna är att de skriver mycket i metaforer.
De skriver inte rakt av You broke my heart but I will survive this.
Istället kanske de skriver
This hole you put me in wasn't deep enough
and I'm climbing out right now.
With every breath I take I'm coming back from the dead.
Typ sånt. De låter sina nördiga, serieboks- och skräckfilms
sidor komma fram.
MCR är bara fem (Jag räknar fortfarande Bob som en av dem!)
helt vanliga killar som ville göra en skillnad i en värld
som de tyckte var ful.
Jag skulle kunna skriva i evigheter om detta band.
Men jag lämnar dem för tillfället.
Det jag har skrivit får räcka.
Kärlek på en annan nivå.
När man ska skriva om sig själv, vad är det 90% skriver då?
Jag älskar musik.
Det är enkelt att skriva. Enkelt att mena. Vem gillar inte musik?
Alla gillar musik. Vissa skulle inte klara sig utan musik.
Musiken blir deras medicin, deras livshake till verkligheten.
Trust me. I know.
Jag är en av dem som utan tvekan skulle skrivit jag älskar musik
i min presentation. Jag är definitivt en av dem som inte klarar mig utan musik.
Jag är en av dem som har musik som en medicin. Och jag är en av dem som
har musik som en livshake bort från verkligheten.
För verkligheten har jag nog av endå.
För de som inte vet, för de som inte har upplevt det själva, är det säkert
svårt att förstå hur stor betydelse musik kan ha.
Men musik behöver inte vara ett fräckt gitarrsolo.
Musik kan vara så mycket mer. Musik kan göra så mycket mer än att bara låta bra.
Bilden är från Google.
