Så mycket bevis jag kan få fram.

This is a band that will save your life - Frank Iero (My Chemical Romance)

Exakt de orden sade Frank under en intervju.
My Chemical Romance har alltid varit ett band som vill rädda liv.
Men de kan inte göra allt.
Den enda som kan rädda sitt liv är en själv.
Men My Chemical Romance kan vara en stor hjälp på vägen.
My Chemical Romance är en stor hjälp på vägen.
Deras musik har ett sätt uppmuntra på, som inte liknar något annat jag hört.
Deras musik ger mod till att vilja leva.
Inte bara att vara vid liv, men att vilja leva sitt liv.
Att våga vara sig själv, och att vara stolt över den man är.
MCR inspirerar mig på så många olika sätt.
De inspirerar mig att fortsätta att kämpa, trots att det ibland
känns som att man inte har något att kämpa för.


Under en intervju fick Gerard (vocals) frågan vad deras budskap var.
"The message... We have always been pretty admit och vocal about our message.
Just to know that it's okay to be messed up, 'cause there are five other dudes that
are just as messed up as you are, and we've overcommed that, in order to do what we do."

Den MCR låt som antagligen gjort mest påverkan på mig
är nog It's Not A Fashion Statement, It's A Deathwish.
Detta är den låt som har fått mig att se annorlunda på saker
som förstört mig.
Den har fått mig att inse saker om livet som jag inte ens tänkt
på innan.
Och den har fått mig att känna mig förstådd. Lame, I know. Men sant.
En stor grej med MCR är att de är så vanliga människor.
De är så ärliga i sina texter.
Det speciellaste med texterna är att de skriver mycket i metaforer.
De skriver inte rakt av You broke my heart but I will survive this.
Istället kanske de skriver
This hole you put me in wasn't deep enough
and I'm climbing out right now.
With every breath I take I'm coming back from the dead.
Typ sånt. De låter sina nördiga, serieboks- och skräckfilms
sidor komma fram.
MCR är bara fem (Jag räknar fortfarande Bob som en av dem!)
helt vanliga killar som ville göra en skillnad i en värld
som de tyckte var ful.

Jag skulle kunna skriva i evigheter om detta band.
Men jag lämnar dem för tillfället.
Det jag har skrivit får räcka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0